Det är alltid något speciellt med Valborg tycker jag. Storebror försvinner alltid direkt in i ungflocken. Lillasyster tittar på brasan och är väldigt nöjd trots att alla vuxna bara står och pratar. Det är nog spännande med alla som samlas och med den stora elden Kanske känner hon som jag att det är lite högtidligt alltihop. Att vi står där mitt i en ålderdomlig rit, en viktig övergång. Hej maj!
